måndag, juni 16, 2008

Kortis

Det är ju det jag gör, det är ju det jag lever för...

En long lost line från lilla sjöjungfrun. Nu är jag ingen havshäxan Ursula, men jag lever ändå för det här. Korta arbetsveckor. Denna gången helt på eget bevåg faktiskt. Jag måste säga att det är vad som gör den 4 timmar långa pendlingen varje dag åtminstone på väg att vara värt det. Det faktum att jag helt råder över egen tid, och kan jobba in en massa extra timmar, och sedan hålla ledigt efter eget tycke och smak. Denna veckan blir det hemgång redan torsdag eftermiddag... Gott gottigott gott!

Det har bara gått dryga två månader sedan jag började i Köpendanmark, och jag tror inte att jag har arbetat två hela arbetsveckor ännu. Det är helt underbart. Bara att veta att man kan hålla en extra lång helg varannan vecka, eller kanske en fridag mitt i veckan. Wunderbar. Det känns extra lyxigt, frihet under ansvar, att jobba på en arbetsplats där man verkligen får förtroendet att göra såhär - leva för att arbeta, inte tvärtom.

Sen tycker jag ändå att det är överjävligt att jag måste gå upp kvart i sex varenda morgon, och sällan är hemma innan halv sju... Men det är väl bara verkligheten... Och om två månader till så känns det som om det ändå inte kommer att göra något, för då är lägenheten hemma ändå tom så man har ingen att komma hem till... Snyft. Självömkan.

On a more positive note - jag är iaf äntligen strax klar med listan på vem som ska handla vad
till Midsommar. Eller, jag är klar, jag vill bara inte skicka iväg sms till folk klockan sju på morron... =) Vi blir ett bra gäng på 13-14 pers som ska invadera Lerhamnshuset. Och jag sänder en stilla bön för att det som alltid är solsken och varmt och vackert (och ingen vind) där ute på fredag. Annars blir det trångt värre!

/S

Inga kommentarer: