Sitter av någon anledning med låttexten till en gammal Peter LeMarc-låt i huvudet. Men jag håller inte med om det han sjunger. Det finns visst mirakel, ibland måste man bara jobba lite på det! Som när jag för ett par veckor sedan bad en stilla bön om lite regn varje torsdag. Jag har sedan dess lärt mig att man ska vara försiktig med det man önskar... Men jag önskade också att det fick regna hur mycket det ville på min födelsedag, bara det var solsken på midsommar. Därför vågar jag mig på en tredje väderbön. Nu får det alltså räcka. Vi stackars skandinaver suktar efter sommaren ungefär nio månader om året. Två veckors solsken fyller inte det behovet. Nu är det dags för mera sol och klarblå himmel. Det kan gärna gå växelvis, d.v.s. regn på natten, sol på dagen...? Är det en bra kompromiss? Give me absolutely no sign if you have heard my prayer, som Homer Simpson skulle ha sagt.
Jag är nog en av de 70% (amerikaner, enligt ny studie) som vänder sig i till högre makter, ber och hoppas på mirakel. Absolut inte i någon religiös kontext, bara av det lite mer spirituella slaget. Jag tycker inte det är konstigt att man ibland måste gå utanför sig själv för att försöka realisera sina drömmar. Att våga önska sig något är liksom att inte vara nöjd, och det är något jag aldrig vill vara. Att drömma och önska är en vital del av livet tycker jag.
Och ja, änglar, finns dom?
/Sofie
Jag är nog en av de 70% (amerikaner, enligt ny studie) som vänder sig i till högre makter, ber och hoppas på mirakel. Absolut inte i någon religiös kontext, bara av det lite mer spirituella slaget. Jag tycker inte det är konstigt att man ibland måste gå utanför sig själv för att försöka realisera sina drömmar. Att våga önska sig något är liksom att inte vara nöjd, och det är något jag aldrig vill vara. Att drömma och önska är en vital del av livet tycker jag.
Och ja, änglar, finns dom?
/Sofie
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar