Någon som ibland får den upplevelsen att alla runtomkring en är tysta bara för att de tycker att det man säger är pinsamt, dumt eller bara helt fel?
Jag får ofta den känslan när jag sitter i mer officiella mten i DK. De har verkligen en annan mötekultur än i Sverige. Glöm det här med relaxade danskar - när det är möte så är det verkligen hatten på!
Mitt största problem är självfallet fortfarande språket - jag kan ännu inte helt förmedla det jag vill ha sagt i ett par korta kärnfulla meningar, och då känns det ibland som om att det blir mest dravel. Eller att jag bara säger sånt som jag inte borde säga. Eller att jag bara säger helt fel saker. Som om inget vettigt blir gjort.
Suck. Varför kan jag inte bara få hålla en låg profil? Varför avbokar cheferna som egentligen ska sitta och föra våran talan i sista sekund? Och varför känns det som om jag är i en regression vad gäller min danska och inte över huvud taget kan formulera mig på det språk som bara för en månad sedan kändes någorlunda lätt att bemästra???
Veckans klagan... =)
/S
Jag får ofta den känslan när jag sitter i mer officiella mten i DK. De har verkligen en annan mötekultur än i Sverige. Glöm det här med relaxade danskar - när det är möte så är det verkligen hatten på!
Mitt största problem är självfallet fortfarande språket - jag kan ännu inte helt förmedla det jag vill ha sagt i ett par korta kärnfulla meningar, och då känns det ibland som om att det blir mest dravel. Eller att jag bara säger sånt som jag inte borde säga. Eller att jag bara säger helt fel saker. Som om inget vettigt blir gjort.
Suck. Varför kan jag inte bara få hålla en låg profil? Varför avbokar cheferna som egentligen ska sitta och föra våran talan i sista sekund? Och varför känns det som om jag är i en regression vad gäller min danska och inte över huvud taget kan formulera mig på det språk som bara för en månad sedan kändes någorlunda lätt att bemästra???
Veckans klagan... =)
/S
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar